Yttrande och remissvar

Vi har tagit del av projekthandlingarna och talat med era representanter vid det trevliga samrådet i Sävja kulturcentrum. Vilket för övrigt var en bra samrådsform då vi kunde besöka vid olika tillfällen och träffa flera sakkunniga från er.

Det är relativt höga naturvärden i skogen somär tänkt att användas för depån även om den är produktionsskog. Skogen har flera vandringsstigar och ridvägar. Den är idag passagen mellan södra Sävja och åriket. En etablering blir en barriär.

Naturskyddsföreningen Uppsala vill förorda att spårvagnsdepån istället placeras på deponihögarna precis söder om det föreslagna läget. Dessa deponihögar behöver analyseras noggrannare för föroreningar och har mycket låga naturvärden. Om föroreningar finns lämpar sig marken bättre för en industrietablering som denna än som bostadsmark.

Vi vill också råda kommunen att asfaltera och hårdgöra så lite yta som möjligt kring anläggningen. Låt istället naturen komma nära. Anlägg blomsterängar istället för kortklippta gräsytor.

Använd inget konstgräs vid anläggningen.

Det vore även lämpligt att den industriella gestaltningen av depåbyggnaden ändrades och att den istället gjorde så att den smälter in i naturen så bra som möjligt. Vi förordar att byggnaden tillverkas av mer hållbara material som miljöcertifierat trä. Grönt tak på depåbyggnaden vore också önskvärt. Tennishallen USIF i nya Rosendal är ett exempel på en nyligen uppförd stor byggnad i Uppsala som smälter in väl i naturen och har grönt tak.

För Naturskyddsföreningen Uppsala

Marianne Kahn
Ordförande

Vi har tagit del av projekthandlingarna och talat med era representanter vid det trevliga samrådet i Sävja kulturcentrum. Vilket för övrigt var en bra samrådsform då vi kunde besöka vid olika tillfällen och träffa flera sakkunniga från er.

Naturskyddsföreningen Uppsala är starkt för spårburen kollektivtrafik då det är den bästa formen av fortskaffningsmedel sett till natur- och klimatpåverkan. Men vi har viss kritik och vissa frågor kring den föreslagna dragningen. Vi tycker inte att miljökonsekvenserna har utretts tillräckligt. Vilket tyvärr är allt för vanligt i Uppsala kommun.

Den planerade spårvägen mellan Ultuna och Bäcklösa går enligt detaljplanen genom värdefull natur. Den går genom Årike Fyris naturreservat med historiska kopplingar till Carl von Linnés vandringsstråk. Det finns även en tentativ ansökan till Unesco om att skapa ett världsarv för The Rise of Systematic Biology, vilket innefattar området kring Årike Fyris.

Årike Fyris är ett viktigt rekreationsområde med möjlighet till friluftsliv och inspirerande kontakt med natur för alla Uppsalabor. Bättre kollektivtrafik bör byggas så att man underlättar friluftslivet. Spårområdet kan påverka Uppsalaåsen, som man behöver skydda inte bara som vattentäkt i Uppsala utan också i andra kommuner som använder åsen som vattentäkt. Så väl påldragningen som annan byggnation som går över vattenskyddsområden kan innebära hög risk. Att spårväg byggs istället för att öka biltrafik måste dock ses som en mycket stor fördel för att åsen inte ska förorenas av trafiken. Hur bränder och olyckor på spårväg och vägar ska hanteras måste förtydligas. Det framkommer att det ännu inte finns något framtaget beprövat tätningsmaterial. I MKB står att ett utvecklingsarbete
pågår därför undrar vi om detaljplanen är färdig för antagande. Vi menar att vattenprogram för åsen behöver tydliggöras ytterligare i enlighet med de dokument som fastställs av kommunfullmäktige.

Det har funnits förslag på alternativa dragningar av spårvägen över Flottsundsbron vilket skulle skona det viktiga åriket. Kommunen bör tydliggöra om det vore en bättre lösning.

Spårdragningen och järnvägsutbyggnaden knyts samman med omfattande bostadsbygge. Enligt översiktsplanen finns det områden i Uppsala kommun som är bättre lämpade för, och i stort behov av fler boende. Platser som också har kollektivtrafiknära lägen där skolor och annan viktig samhällsservice annars riskerar att stängs och där det finns områden med mindre känslig natur.

Om spårvägen byggs enligt detaljplanen vill vi komma med följande rekommendationer:

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

_____________________
Marianne Kahn
Ordförande

Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-C – granskning

Granskningsyttrande

Det är svårt att kommentera spårvägssträckorna ABC ur naturskyddssynpunkt eftersom planerna förväntas ske lösryckt ur sitt sammanhang. Spårvägsdragningen är kopplad till omfattande byggnationer längs stora delar av sin sträckning där det idag finns skyddsvärd natur, som det med nuvarande upplägg inte finns underlag om som kan kommenteras här. Fragmenteringen i stadsplaneringen gör det svårt att samlat få möjlighet att kommentera helheten. Det kan ändå konstateras att sträckningarna är mindre lämpliga sett till de naturförluster de orsakar. Mycket är ännu oklart i detaljplanen och mycket lämnas att hanteras i genomförandefasen, efter detaljplanens antagande.  Detta gör att många detaljfrågor kring miljö och natur inte går att bedöma då de fortfarande är under utredning Detaljplanen är inte färdig för antagande. Vi kommer att ta upp tre av de viktigaste bristområdena
för att illustrera detta.

Vattnet.
Spårdragningen för sträckorna ABC påverkar många naturvärden och innebär risker för Uppsalas naturliga och enda vattentäkt i Uppsalaåsen (Riksintresse sedan 2016). Det kan konstateras att spårdragningen går över vattenskyddsområden där även hög risk föreligger och att det ännu inte finns något framtaget beprövat tätningsmaterial. I MKB står att ett utvecklingsarbete pågår varför vi konstaterar att detaljplanen inte ännu är färdig för antagande. Att vitala delar för skydd av vattentäkten inte är färdigutredda gör att det inte går att bedöma platsens lämplighet för spårdragning. Med nuvarande kunskapsnivå är vattenfrågan olöst och planeringen av spårväg behöver stoppas tills man kan bedöma om vattenfrågan kan lösas på ett säkert sätt. När så mycket står på spel som en hel stads vattenförsörjning kan inte ens små risker accepteras och skyddet behöver ske med beprövad teknik och beprövade metoder som är långsiktigt hållbara.

Alléträd, tallar i Ulleråker och blandskog längs Vårdsätravägen
Spårvägsdragningen innebär att ett stort antal nu uppväxta alléträd kommer att tas ner. Exakt hur många träd som berörs framgår inte av underlaget men av uppgifter i MKB ka det gälla 3 alléer i sträcka A och 6 alléer i sträcka C som påverkas i mycket stor utsträckning. Dispenser har ännu inte sökts.
Koldioxidbudget för trädförlusterna saknas. Alléträd är biotopskyddade eftersom de hyser en betydande biologisk mångfald. Naturvärdena i hela alléer av uppväxta träd kan inte kompenseras av att nya träd planteras, inte ens om det planteras två unga träd för varje gammalt. Var ska de nya träden placeras och hur ska det kunna beredas plats för ett större antal, var ska de fås att växa och trivas. Alléträden är också av stor vikt för hanteringen av klimatförändringens värmeböljor och skyfall. Det finns inte tid att invänta tillväxten av nya träd i den stora omfattning som det här är frågan om. Andra trädförluster som inte beaktas i planförslaget är de 200-åriga tallarna längs Ulleråkersvägens västra sida liksom blandskogen längs Vårdsätravägen. Det finns fler exempel på trädförluster, men underlagsmaterialet är fragmenterat och gör det svårt att få fram en helhetsbedömning av trädförluster till följd av spårvägssträckorna ABC. Och som tidigare nämnts finns ytterligare stora trädförluster när även de byggnationer av bostäder som är en förutsättning för spårvägen tas i beaktande. Särskilt i Ulleråkersskogen är förlusterna av träd och därtill hörande naturvårdsarter och skyddade arter omfattande.

Cinnoberbaggen
Uppsala kommun håller på att ta fram en strategi för bevarande av cinnoberbaggen och dess livsmiljöer. Den anges kunna bli klar i september/oktober. Varför ska detaljplanen gå ut på granskning innan denna viktiga pusselbit för den starkt skyddade cinnoberbaggen är klar? Uppsala har ett särskilt ansvar för cinnoberbaggen som har unika habitat i de gamla tall- och aspskogarna i och i närheten av Uppsala.

Planeringen måste ske i rätt ordning dvs först ska de grundläggande förutsättningarna och strategierna vara klarlagda. Detta gäller förvisso fler frågor och naturvärden än vad vi tagit upp här men riskerna för dricksvattnet, den stora förlusten av träd och oklara omständigheter för cinnoberbaggen räcker mer än väl för att konstatera att detaljplanen inte är färdig för antagande.

Uppsala 2023-08-11

För Naturskyddsföreningen Uppsala

Marianne Kahn
Ordförande

Övergripande kommentarer och förslag

Planprogrammet har flera positiva inslag när det kommer till naturhänsyn, däribland att undvika onödiga ingrepp i naturen och ett försök till att undvika höga värden när man tar ny mark i anspråk. Det finns dock stora luckor i naturvärdesanalysen som behöver tas hänsyn till i planprogrammet och i behovsbedömningen för miljökonsekvensbeskrivning, men som nu har förbisetts.
Flera väsentliga naturvärden är inte medräknade: Planprogrammet baserar sin behovsbedömning med hänsyn till naturvärden på en inventering som gjordes 2014. I naturvärdesanalysen betonas det att årstiden för inventeringen innebar att många naturvärda arter kan ha missats (Paragraf 1, sid 9 i handlingen 8-naturvardesanalys-marielund.pdf). I Naturskyddsföreningens egna inventeringar så har flera rödlistade arter hittats i avverkningsanmälda skogsområden kring Marielund (Se bifogat dokument).
Dessutom har inte effekten av ljusförorening på bl.a. fladdermöss och lodjur i området tagits hänsyn till i planprogrammet. Detta kan ha en stor naturpåverkan som ofta inte räknas med i bebyggelse, vilket leder till en samlad potentiellt stor effekt på naturvärdena.
Av dessa anledningar borde en ny behovsbedömning göras baserat på en mer grundlig inventering av naturvärden.

Konkreta förslag

Effekter av ljusföroreningar på närliggande skogsområden och naturvärden däri.

Utför en ny naturvärdesanalys med hänsyn till:

När naturvärden är som mest troliga att synas. Om det inte går att inventera under en årstid då man har stor chans att se de naturvärden som finns så bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen uppskattar att kommunen sätter ambitiösa hållbarhetsmål när de planerar att bygga nya stadsdelar. Flera planerade åtgärder är positiva, som att bygga i trä för att skapa negativa utsläpp. Tyvärr är hållbarhetsmålen i stor utsträckning beroende av framtida utveckling och innovation som man inte kan förutspå på ett pålitligt sätt. Detta utelämnar en överhängande risk att planen påverkar närområdets natur negativt, vilket är en risk vi inte kan ta i nuvarande ekologiska kris.

När vi inte kan exakt utreda eller förutse hur miljöpåverkan kommer att se ut måste vi applicera försiktighetsprincipen för att inte riskera de ekologiska och sociala värdena. Naturskyddsföreningen efterfrågar därför noggranna utredningar av nutida och framtida påverkan på naturvärdena, eller en försiktigare planering.

Konkreta förslag:

I hållbarhetsbedömningen redovisas inte de sociala aspekterna av att skövla skog i stadsnära naturområden. Förlusten av stadsnära skog har effekter som inte helt kan kompenseras av grönområden i staden och klimatkompensation. En utredning om dessa negativa effekter behöver också göras och användas som grund för planering

Utsläpp av växthusgaser:

Planera utvecklingen så att klimatmålen nås med nutida eller garanterad teknologi. Minskningar tack vare möjliga innovationer måste vara en bonus, inte en förutsättning för att nå klimatmålen.

Skogsskövlingen måste kompenseras med tanke på både nutida och framtida utsläpp.

Biologisk mångfald:

Tillsätt en utredning som noggrant undersöker de kumulativa effekterna på naturområdena i Lunsen. Om detta inte kan göras, tillämpa försiktighetsprincipen.

Tillämpa de ytterligare åtgärderna som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna i Fyrisån och Sävjaån.

Sociala aspekter:

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen gläds av att detaljplanen tar hänsyn till att tillåta hållbara transportmöjligheter och inkluderar stadsnära grönområden. Att bygga stadsdelar med hållbarhet som en central fråga är nödvändigt för att Uppsala ska nå sina klimat- och miljömål. Vi noterar dock brister i detaljplanen som vi anser motiverar en miljökonsekvensbeskrivning och ytterligare bedömning. Mest problematiskt är utnyttjandet av jordbruksmark för matproduktion som behöver användas för hållbar livsmedelsproduktion.

Detaljplanen motverkar stadsnära livsmedelproduktion: I detaljplanen nämns konsekvenserna av att ta jordbruksmark i anspråk, men vissa centrala poänger saknas. Att jordbruksmark tas i anspråk är inte bara ett globalt problem, då det också påverkar Uppsalas lokala livsmedelsproduktion samt biologiska mångfald. Det påverkar också möjligheten till negativa utsläpp, vilket är nödvändigt för att lyckas med målett att ha negativa utsläpp 2050. Dessutom måste livsmedelsproduktionen ske någon annan stans, vilket tar mark i anspråk på annan plats. Det saknas också en analys om huruvida fördelarna med stadsnära industriområden överväger nackdelarna med minskad jordbruksyta, inklusive sociala aspekter av ny bebyggelse för boende i närområdet.

Konkreta förslag:

Tillsätt en utredning för hur alternativa områden för bebyggelse står sig i jämförelse med planerade bebyggelseområden, inklusive möjligheten att bygga inom befintliga industriområden.

Utför en miljökonsekvensbeskrivning med fokus på:

Hur minskningen av jordbruksmark påverkar Uppsalas möjlighet till stadsnära odling, och hur den nya landanvändningen påverkar miljömålen.

Hur minskningen av jordbruksmark påverkar Uppsalas biologiska mångfald och möjlighet till kolinlagring.

Hur industriområdet påverkar närliggande naturvärden och biotopskyddsområden, inklusive Riksintresset Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång

Sociala aspekter hos närboende:

Komplettera analysen om Hälsa och Säkerhet med en utredning om hur industriområdets utseende påverkar boende i närområdet.

Alternativa byggområden:

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen gläds åt att kommunen planerar att utveckla en del av Uppsala som har stor potential. Här finns möjligheter till förbättrade värden både för vår miljö och för stadens invånare. Tyvärr går förslaget i gamla hjulspår och förhåller sig inte till politiskt satta mål i Uppsala kommun om ett mer hållbart samhälle.

Detaljplanen motverkar klimatmålet: Det saknas helt en beskrivning av vilka direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser som detaljplanen kan ge upphov till. Någon analys om hur detaljplanens klimatpåverkan kan minskas saknas också. Då kommunen har beslutat att Uppsala ska vara fossilfritt senast 2030 är detta problematiskt.

Konkreta förslag:

Hälsorisker: Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva och analysera de
hälsorisker som är förknippade med motortrafiken i området och inkludera både
partikelutsläpp samt fysisk aktivitet.

Utsläpp av växthusgaser:

Tillsätt en utredning för att beskriva detaljplanens upphov till utsläpp av
växthusgaser på kort och lång sikt. Utredningen bör innehålla en analys av hur
klimatpåverkan av nuvarande planförslag kan minskas.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva klimatpåverkan av
detaljplanen samt hur den bidrar till Uppsala kommuns klimatmål samt
kommunfullmäktiges beslut 2015-12-07 om fossilfri trafik 2030. klimatmål
om att bli fossilfritt till 2030.

Biologisk mångfald:

Tillsätt en separat utredning för att beskriva hur detaljplanen kan utformas för
att öka den biologiska mångfalden i området.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva påverkan på de
biologiska mångfalden.

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen gläds åt att kommunen planerar att utveckla en del av Uppsala som har stor potential. Stor möjligheter till förbättrade värden för både miljö och stadens invånare finns. Tyvärr går förslaget i gamla hjulspår och förhåller sig inte till politiskt satta mål i Uppsala kommun om ett mer hållbart samhälle. Prioriteringen av biltrafik bedöms som särskilt problematisk med stor risk för ökade klimatutsläpp och försämrad miljö och hälsa.

Detaljplanen motverkar klimatmålet: Det saknas helt en beskrivning av vilka utsläpp av växthusgaser som detaljplanen kan ge upphov till. Någon analys om hur detaljplanens klimatpåverkan kan minskas saknas också. Då kommunen har beslutat att Uppsala ska vara fossilfritt senast 2030 är detta problematiskt. Naturskyddsföreningen noterar ett ensidigt fokus på och prioriteringen av biltrafik i området, som sker på bekostnad av framförallt gående och cyklister. Ökad biltrafik leder till ökade klimatutsläpp men också hälsorisker sekundärt till utsläpp av skadliga partiklar samt minskad fysisk aktivitet.

Konkreta förslag:

Hälsorisker: Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva och analysera de
hälsorisker som är förknippade med motortrafiken i området och inkludera både
partikelutsläpp samt fysisk aktivitet.

Utsläpp av växthusgaser:

Tillsätt en utredning för att beskriva detaljplanens upphov till utsläpp av
växthusgaser på kort och lång sikt. Utredningen bör innehålla en analys av hur
klimatpåverkan av nuvarande planförslag kan minskas.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva klimatpåverkan av
detaljplanen samt hur den bidrar till Uppsala kommuns klimatmål samt
kommunfullmäktiges beslut 2015-12-07 om fossilfri trafik 2030. klimatmål
om att bli fossilfritt till 2030.

Biologisk mångfald:

Tillsätt en separat utredning för att beskriva hur detaljplanen kan utformas för
att öka den biologiska mångfalden i området.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva påverkan på de
biologiska mångfalden.