Yttrande och remissvar

Sverige och Uppsala komun behöver bygga mer kapacitet för el. Som ett led i detta planerad nya kraftledningar att dra mellan Husbyborg och Litslena. 

Samråd har varit 20251118 i Söderby golfklubbas lokaler. Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) deltog. 

SNF uppskattar följande:

En risk som finns är elektromagnetisk strålning. Den finns bara väldigt nära kraftledningarna, är helt borta 50 m ifrån. Det ska inte finnas (ej inplanerat) bostäder så nära kraftledningarna. Inom 100 m finns, beroende på sträckning, 9-20 hus. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att visa beräkningar av magnetfält för den aktuella ledningssträckningen, och anpassningar kommer att gjordas för att säkerställa att försiktighetsprincipen efterlevs.

SNF föreslår:

Dragning A och B skiljer sig åt mest på två ställen, i norr och söder.

Där dom skiljer sig åt i norr kommer dragning A väldigt nära ett skogsområde nordöst om Kanikebo, där väldigt många rödlistade arter rapporterats: Knärot (rödlistad som sårbar),  Rynkskinn (rödlistad som sårbar), Rosetticka (rödlistad som sårbar), Ullticka (nära hotad), Spillkråka (nära hotad), talltita (nära hotad) trolig reproduktion. Det är höga naturvärden där. Vi förordar dragning B där.

Där dragningarna skiljer sig åt i söder förordar vi dragning A pga att den går vid en befintlig luftledning. Det finns dock rapporterade skyddsvärda arter nordväst om Dalby i dragning A att ta hänsyn till. Där har rapporterats havsörn (nära hotad), vedsäckmossa (rödlistad som sårbar), rödvingetrast (nära hotad) och tallticka (nära hotad). Det är tydligt att naturvärdena som förstörs eller påverkas negativt av dragning A är stora. Arterna som är inrapporterade har varit bredvid eller i ledningsgatan. Naturskyddsföreningen råder er att spara död ved i och kring ledningsgatan, och att jobba aktivt för en hög biologisk mångfald i ledningsgatorna, samt att bland annat anlägga sandbäddar för solitärbin och andra arter på lämpliga soliga platser.

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

Eric Grund, Ordförande

Det är glädjande att läsa att Uppsala kommun har så ambitiösa mål med sina gröna och blåa ytor. Vi läser i den nya strukturplanen att kommunen har som mål att leda klimatomställningen. Ett sådant mål kräver att man ger Grön- blåstrukturplanen stor tyngd och låter den vara avgörande i så många beslut
som möjligt. Det kräver också att man har en utblick på vad andra kommuner gör och att man ligger i framkant och vågar prioritera naturvärden framför ekonomiska värden.

Naturskyddsföreningen tycker att det är bra att kommunen jobbar vidare med runan och principen att binda samman Uppsala stads grönområden med gröna kilar och passager. Det är viktigt att denna princip även tillämpas på landsbygden. Där kan odlingslandskapet skapa barriärer mellan öar av områden med höga naturvärden. I Uppsala stad är det viktigt att kilarna mellan naturområdena blir av tillräckligt hög kvalitet för att fylla sin funktion. Det räcker till exempel inte med en allé av träd längsmed en motorled för att på ett fullgott sätt binda samman naturområden. Hårdgjorda ytor kan inte räknas till
gröna kilar.

Hårdgjorda ytor ökar, nämns bla. i avsnittet om Vattnet – den blå strukturen och stycket om dagvatten. Där och på andra ställen tas det upp som ett problem för dagvattenavrinning. Men det är även ett stort problem för naturvärden och biologisk mångfald. Den ökade andelen hårdgjorda ytor är även ett problem för medborgarnas kontakt med naturen och rekreation, man kan inte ha picknick eller spela kubb på asfalt.

Ett problem i sammanhanget är hur ordet park definieras. Vi ser idag hur många nyanlagda så kallade parker till största del består av hårdgjorda ytor som asfalt, sten, betong och gummiliknande konstmaterial. Dessa ytor har inte naturliga kvaliteter och kan inte utgöra majoriteten av ytan i en park. När detta sker idag blir målsättningar som att ha maximalt 300 meter till närmaste park urvattnat. Ett exempel på detta är Anna Petrus Park i Industristaden. I denna park är en klar majoritet av ytan hårdgjord och onaturlig. Ändå räknas denna park som grön yta i strukturplanen. Det är inte acceptabelt. Här har kommunen försökt kombinera flera funktioner på en och samma plats så att det gått ut över
naturvärdena. Det går inte att kalla Anna Petrus Park för en park. Det är bra att kombinera ytor för flera funktioner, det kan göra att människor kommer närmare naturen och får uppleva dess kvaliteter vid fler tillfällen. Naturskyddsföreningen anser att Uppsala kommun måste sätter upp riktlinjer för vad som får definieras som en park där grönytor och höga naturvärden är i klar majoritet.

Idrottsytor nämns ibland som grönytor. Det kan mycket väl gå hand i hand och kombineras. Men då får det inte röra sig om konstgräs eller andra syntetiska och hårdgjorda ytor som ofta är fallet idag.

Bark och träflisor är material som vi gläds åt att se oftare i lekparker och utegym, det är ett mycket bättre alternativ än konstgräs och gummi/plast.

Tillgänglighet är ett viktigt begrepp för att naturområden ska nyttjas av så många som möjligt. Det önskar Naturskyddsföreningen att man prioriterade mer i Grön- blåstrukturplanen. Både när det gäller vatten och natur. Gärna så att människor som annars inte aktivt söker upp natur får se dess kvaliteter och goda inverkan på livskvaliteten. Det kan göras genom att föra in mer grönska och natur längs pendlingsleder. Men framför allt önskar vi att naturreservat och naturområden, särskilt på landsbygden får bättre infrastruktur i form av cykelvägar och kollektivtrafik. Även i och runt naturområden och naturreservat vore det önskvärt med fler vandringsstigar och leder. Till exempel längs med fyrisån norr ut mot Ulva Kvarn och Gamla Uppsala. Där finns det kortare snuttar som man kan bygga vidare på för att få länge sammanhängande leder och promenadstråk. Vittulsberg och Storskogen är områden som skulle behöva bättre kommunikationer och tillgänglighet.

Funktionsvarierades perspektiv är viktigt att beakta när naturområden ska tillgängliggöras.

Löpande skötseln av Uppsala stads parker och andra grönområden är en viktig punkt som vi tycker borde få mer utrymme i Grön- blåstrukturplanen. Där behöver biologisk mångfald och restaurering av natur och ekosystem få mycket större tyngd. Idag klipps, trimmas och rensas det alldeles för mycket.
En minskning skulle även innebära besparingar för kommunen. Det skulle också vara bättre för klimatet då maskiner körs mindre. Rekreativa värden prioriteras idag helt på bekostnad av naturvärden. Många gräsmattor som rutinmässigt klipps kort används aldrig för picknick eller parklek. Det finns således inga hållbara argument för att sköta dom så hårt. Att låta gräset växa skapar en ökad artrikedom. Det är en bra start som sedan kan utvecklas vidare till blomsterängar och sandbäddar för bin. Att lämna kvistar och ris är även viktiga habitat för insekter och igelkottar som är hotade. Död ved gläds vi åt att se att kommunen allt oftare låter ligga och stå kvar i parker och grönområden.

Att säsongsanpassa skötseln mer är ett bra sätt att öka den biologiska mångafalden. Till exempel när det kommer till gräsklippning längs vägar.

I avsnittet Sociala värden står det att Uppsalas vatten ska tillgängliggöras med stråk längs med åar och sjöar. Det är en bra tanke. Fyrisån norr om stan vid Storvad och Ulva Kvarn lämpar sig särskilt bra för nya vandringsleder. Men det är viktigt att dessa inte påverkar den känsliga naturen vid vattenbrynet
negativt.

Inhemska arter bör väljas framför främmande för att stärka ekosystem och en hållbar natur. Det gläds vi att se att ni tar med åtminstone på ett ställe i Grön- blåstrukturplanen. Idag ser vi många dåliga exempel så vi skulle önska att detta tas med i fler avsnitt i planen och ges större tyngd.

Kompensationsåtgärder nämns i avsnittet om biologisk mångfald. Men att sådan ska ske i kommunen är en allt för svag riktlinje. Det måste i största möjliga mån ske i närområdet så det blir tillgängligt för berörda boende och verksamma. Det måste även ske på ett vetenskapligt beprövat sätt så att inte
resultatet i själva verket blir en försämring. Till exempel räcker det inte att räkna träd för träd, man måste ta hänsyn till trädets ålder och helheten av ingreppets effekter.

Över lag är vi positiva till Grön – blåstrukturplanen. Men vi saknar en tidsplan för flera av målsättningarna.

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

Eric Grund, Ordförande

Vi har tagit del av era projekthandlingar, studerat inventeringar och besökt platsen för egna observationer.

Naturen i Ulleråker har till stora delar höga naturvärden. Värdena är höga på många sätt, dels då hotade och ovanliga arter lever där, dels då träden är gamla och har ett högt skyddsvärde. Det finns en rik biologisk mångfald i flera av skogsområdena.

Det finns också delar som inte har särskilt höga naturvärden och som lämpar sig bättre för byggnation.

Vi önskar ett paradigmskifte vid nybyggnation. Normen de senaste åren då hyreshus och andra större hus uppförts i Uppsala kommun har marken beretts på ett onödigt aggressivt sätt. Alla träd har sågats ned och all natur ödelagts. Sedan har den nya byggnaden uppförts och man har sedan försökt återplantera viss natur i form av träd, buskar, gräsmattor och planteringar.

Vi förordar ett paradigmskifte där man spara träd och annan natur och bara markbereder just där husen ska stå. Det är i enlighet med kommunens mål om ökad krontäckning. Det är möjligt, det har gjorts förut och inte särskilt länge sedan. Det skulle också innebära en besparing då kostnaden för att bereda en onödigt stor yta försvinner och kostnaden för att göra i ordning en trevlig grön utemiljö efter byggnation minskar. Bra förebilder för detta är Eriksberg och Sävja. Där sparades höga tallar och andra träd tätt inpå husen vilket skapar trivsamma innergårdar med skugga och nära och tillgänglig vild natur. Se bilder.

Foto Eriksberg med höga naturvärden nära husen som skapar lugn och hög kvalitet på boendemiljön

Foton från Sävja med skuggande träd och vild natur nära husen

Naturskyddsföreningen Uppsala anser att stora delar av den planerade bebyggelsen i Norra Ulleråker är genomtänkt och bra placerad. Men vi tycker att kvarteret B längst västerut i er planbeskrivning inte skall uppföras. Platsen där det är planerad har särskilt höga naturvärden.

Där finns många tallar med stammar med omkrets på mer än 2 meter.

Några av de hotade arter som rapporterats till artportalen på platsen:
Cinnoberbagge (starkt hotad) Brunlångöra fladdermus (nära hotad)
Grönfink (starkt hotad) Gulkronill (nära hotad)
Tallticka (nära hotad) Sydkronill (hög risk)

Källa: https://www.artportalen.se/ViewSighting/SharedSearch?
storedSearchId=22346&identifier=4A13C59E

Förflyttning av arter är inte en acceptabel lösning då ingen vet om de kommer att överleva.

Naturskyddsföreningen Uppsala uppskattar tanken med öppna innergårdar mot söder för att ge mer ljus till träd och växtlighet. Men vi skulle önska att även huskroppen mot väster på kvarteret C hölls låg (max 3 våningar) för att släppa in mer ljus åt marknära växtlighet och trädföryngring. Vi önskar likaledes att den södra huskroppen på kvarteret E hölls låg eller togs bort.

Det är viktigt för stadsbornas värdesättande av naturen som är vår livslina att ha den nära och få se det fina och spännande med den.

Anna Petrus Park är ett hårdgjort ogästvänligt misstag som inte bör upprepas.

Vi vill uppmana kommunen att ta med i detaljplanen att man ska behålla ett sammanhängande krontak med träd i stor utsträckning som möjligt. Det ger skygga och ökad biologisk mångfald. Gamla tallar i soliga lägen är särskilt viktiga.

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

Eric Grund, Ordförande

Naturskyddsföreningen Uppsala har granskat den föreslagna Trafiknätsplanen och vill härmed framföra våra synpunkter och prioriteringar för att främja en hållbar och miljövänlig utveckling av kommunens transportsystem. Vi ser positivt på att kommunen genomför en omfattande översyn av trafiknätet, där cykelinfrastrukturen prioriteras, och att planen syftar till att minska biltrafiken i
innerstaden. Detta ser vi kan leda till frigjorda ytor som kan användas för mer grönska i innerstaden.

För att uppnå en stad som är hållbar, hälsosam och trivsam för invånarna krävs dock ett ännu mer konsekvent arbete.

Sammanfattning

Naturskyddsföreningen Uppsala ser Trafiknätsplanen som ett viktigt steg mot en mer hållbar och grön stad. Vi uppmanar kommunen att ta ytterligare steg för att minska bilberoendet, stärka cykel- och kollektivtrafikinfrastrukturen samt skydda stadens naturvärden.

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

Daniel Spiring Sundberg, Ordförande

Vi har tagit del av era projekthandlingar och besökt platsen för egna observationer.

Naturskyddsföreningen Uppsala anser att Bergsbrunnaparken påverkas negativt av anläggandet av ett nytt stationsläge för Lennakatten. Det kommer i praktiken innebära att parken, som vi idag känner den, försvinner helt. Hårdgjorda ytor kommer ersätta grönytor. Vi ser istället möjligheter att lägga stationsområdet längre österut för att skona parken.

Uppsala har idag få parker så vi behöver vara särskilt rädda om de vi har. Enligt kommunens parkplan för Uppsala stad framgår att i stadsdelarna Kungsängen och centrala Fålhagen saknas ytor för sällskapslek.

De gröna ytor som Bergsbrunnaparken erbjuder är särskilt viktiga även för ekosystemtjänster och infiltration av dagvatten. Då det finns få parker skall de som finns hålla hög kvalitet.

Bergsbrunnaparken är speciell i Uppsalas miljö på det sättet att den har många äldre träd och buskar. Den har en viktig placering i ett växande Uppsala där Boländerna bebyggs med höga hus. Mer människor kommer att röra sig genom parken och få kontakt med naturen i den vilket är viktigt att slå vakt om.

Ingreppen som planeras innebär en betydande miljöpåverkan. Vi kräver att det görs en MKB (miljökonsekvensbedömning). Vi ser ett stort kulturvärde i Lennekatten och vill inte stoppa bygget av ett nytt stationsområde.

Lennakatten är även viktig för att Uppsalabor ska få njuta av den vackra naturen längs med järnvägen. Vi är också positiva till att det byggs fyrspår mellan Uppsala och Stockholm, vilket är grundorsaken till att en stationsflytt krävs.

Därför vill vi lägga fram ett förslag på en alternativ placering av Lennakattens nya stationsområde som inte förstör Bergsbrunna parken och som ger plats till alla funktioner som tåget behöver. Detta förslag bör enligt vår uppskattning heller inte bli dyrare.

Hotade arter

Enligt naturvärdesinventeringen som ni hänvisar till i handlingarna har flera starkt hotade och nära hotade arter registrerats i och omkring parken. Tre av observationsplatserna är just på perrongen som ni ritat i ert förslag. Skumticka (nära hotad), björktrast (nära hotad) och grönfiken som är starkt hotad. Se bild på era kartor lagda över varandra.

Träd

Vid besök på platsen kommer vi fram till att ca 15 större träd måste fällas i parken för att göra plats åt stationsområdet som det är föreslaget i projekthandlingarna. Det är en klar majoritet av alla större träd som finns i parken. Detta innebär en betydande miljöpåverkan.

Att ta bort ett stort antal träd strider mot kommunens mål om att öka krontäckningen i staden. Kommunen har som mål att anpassa staden till den globala uppvärmningen genom att gå från dagens krontäckning på 24% till 30%.

Även träd som är i sämre skick har en viktig funktion i ekosystemet. Delvis döda träd är viktiga habitat för hotade arter. Även död ved är viktig och av särskilt stor brist i vår natur, i synnerhet i stadsmiljö. Därför bör inte träds eventuellt dåliga skick tas som ett argument för att såga ned dem.

Stationsbyggnaden är inte inritat i projekthandlingarna, men om perrongen läggs enligt förslaget måste stationsbyggnaden också läggas i parken vilket kommer innebära att ännu fler träd måste fällas och att ännu mindre grönyta blir kvar i parken. Det vore mycket skonsammare att flytta perrongen österut.

Alléer har ett särskilt högt skyddsvärde och bör inte tas bort. Det krävs i så fall tillstånd från Länsstyrelsen.

Förslag på alternativ placering av det nya stationsområdet

Vi föreslår att perrongen flyttas ca 100 meter österut längs med järnvägens streckning. Då behöver inte Bergsbrunnaparken påverkas negativt alls. Där finns idag ett spårområdet med tre spårs bredd som kan utnyttjas för omkoppling av vagnar vid en framtida station. Själva stationsbyggnaden kan placeras där
vattenhästan för påfyllning av vatten i ångloken står idag. Se ritning.

På den yta där spåret tas bort från Bergsbrunnaparken föreslår vi att ängsmark anläggs. Gärna även en salamaderdam som det blir allt färre av i våra landskap.

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

Daniel Spiring, Ordförande
Robert Harlin, Ledamot och yttrandeförfattare

Vi har tagit del av projekthandlingarna och talat med era representanter vid det trevliga samrådet i Sävja kulturcentrum. Vilket för övrigt var en bra samrådsform då vi kunde besöka vid olika tillfällen och träffa flera sakkunniga från er.

Naturskyddsföreningen Uppsala är starkt för spårburen kollektivtrafik då det är den bästa formen av fortskaffningsmedel sett till natur- och klimatpåverkan. Men vi har viss kritik och vissa frågor kring den föreslagna dragningen. Vi tycker inte att miljökonsekvenserna har utretts tillräckligt. Vilket tyvärr är allt för vanligt i Uppsala kommun.

Den planerade spårvägen mellan Ultuna och Bäcklösa går enligt detaljplanen genom värdefull natur. Den går genom Årike Fyris naturreservat med historiska kopplingar till Carl von Linnés vandringsstråk. Det finns även en tentativ ansökan till Unesco om att skapa ett världsarv för The Rise of Systematic Biology, vilket innefattar området kring Årike Fyris.

Årike Fyris är ett viktigt rekreationsområde med möjlighet till friluftsliv och inspirerande kontakt med natur för alla Uppsalabor. Bättre kollektivtrafik bör byggas så att man underlättar friluftslivet. Spårområdet kan påverka Uppsalaåsen, som man behöver skydda inte bara som vattentäkt i Uppsala utan också i andra kommuner som använder åsen som vattentäkt. Så väl påldragningen som annan byggnation som går över vattenskyddsområden kan innebära hög risk. Att spårväg byggs istället för att öka biltrafik måste dock ses som en mycket stor fördel för att åsen inte ska förorenas av trafiken. Hur bränder och olyckor på spårväg och vägar ska hanteras måste förtydligas. Det framkommer att det ännu inte finns något framtaget beprövat tätningsmaterial. I MKB står att ett utvecklingsarbete
pågår därför undrar vi om detaljplanen är färdig för antagande. Vi menar att vattenprogram för åsen behöver tydliggöras ytterligare i enlighet med de dokument som fastställs av kommunfullmäktige.

Det har funnits förslag på alternativa dragningar av spårvägen över Flottsundsbron vilket skulle skona det viktiga åriket. Kommunen bör tydliggöra om det vore en bättre lösning.

Spårdragningen och järnvägsutbyggnaden knyts samman med omfattande bostadsbygge. Enligt översiktsplanen finns det områden i Uppsala kommun som är bättre lämpade för, och i stort behov av fler boende. Platser som också har kollektivtrafiknära lägen där skolor och annan viktig samhällsservice annars riskerar att stängs och där det finns områden med mindre känslig natur.

Om spårvägen byggs enligt detaljplanen vill vi komma med följande rekommendationer:

För Naturskyddsföreningen Uppsala,

_____________________
Marianne Kahn
Ordförande

Vi har tagit del av projekthandlingarna och talat med era representanter vid det trevliga samrådet i Sävja kulturcentrum. Vilket för övrigt var en bra samrådsform då vi kunde besöka vid olika tillfällen och träffa flera sakkunniga från er.

Det är relativt höga naturvärden i skogen somär tänkt att användas för depån även om den är produktionsskog. Skogen har flera vandringsstigar och ridvägar. Den är idag passagen mellan södra Sävja och åriket. En etablering blir en barriär.

Naturskyddsföreningen Uppsala vill förorda att spårvagnsdepån istället placeras på deponihögarna precis söder om det föreslagna läget. Dessa deponihögar behöver analyseras noggrannare för föroreningar och har mycket låga naturvärden. Om föroreningar finns lämpar sig marken bättre för en industrietablering som denna än som bostadsmark.

Vi vill också råda kommunen att asfaltera och hårdgöra så lite yta som möjligt kring anläggningen. Låt istället naturen komma nära. Anlägg blomsterängar istället för kortklippta gräsytor.

Använd inget konstgräs vid anläggningen.

Det vore även lämpligt att den industriella gestaltningen av depåbyggnaden ändrades och att den istället gjorde så att den smälter in i naturen så bra som möjligt. Vi förordar att byggnaden tillverkas av mer hållbara material som miljöcertifierat trä. Grönt tak på depåbyggnaden vore också önskvärt. Tennishallen USIF i nya Rosendal är ett exempel på en nyligen uppförd stor byggnad i Uppsala som smälter in väl i naturen och har grönt tak.

För Naturskyddsföreningen Uppsala

Marianne Kahn
Ordförande

Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-C – granskning

Granskningsyttrande

Det är svårt att kommentera spårvägssträckorna ABC ur naturskyddssynpunkt eftersom planerna förväntas ske lösryckt ur sitt sammanhang. Spårvägsdragningen är kopplad till omfattande byggnationer längs stora delar av sin sträckning där det idag finns skyddsvärd natur, som det med nuvarande upplägg inte finns underlag om som kan kommenteras här. Fragmenteringen i stadsplaneringen gör det svårt att samlat få möjlighet att kommentera helheten. Det kan ändå konstateras att sträckningarna är mindre lämpliga sett till de naturförluster de orsakar. Mycket är ännu oklart i detaljplanen och mycket lämnas att hanteras i genomförandefasen, efter detaljplanens antagande.  Detta gör att många detaljfrågor kring miljö och natur inte går att bedöma då de fortfarande är under utredning Detaljplanen är inte färdig för antagande. Vi kommer att ta upp tre av de viktigaste bristområdena
för att illustrera detta.

Vattnet.
Spårdragningen för sträckorna ABC påverkar många naturvärden och innebär risker för Uppsalas naturliga och enda vattentäkt i Uppsalaåsen (Riksintresse sedan 2016). Det kan konstateras att spårdragningen går över vattenskyddsområden där även hög risk föreligger och att det ännu inte finns något framtaget beprövat tätningsmaterial. I MKB står att ett utvecklingsarbete pågår varför vi konstaterar att detaljplanen inte ännu är färdig för antagande. Att vitala delar för skydd av vattentäkten inte är färdigutredda gör att det inte går att bedöma platsens lämplighet för spårdragning. Med nuvarande kunskapsnivå är vattenfrågan olöst och planeringen av spårväg behöver stoppas tills man kan bedöma om vattenfrågan kan lösas på ett säkert sätt. När så mycket står på spel som en hel stads vattenförsörjning kan inte ens små risker accepteras och skyddet behöver ske med beprövad teknik och beprövade metoder som är långsiktigt hållbara.

Alléträd, tallar i Ulleråker och blandskog längs Vårdsätravägen
Spårvägsdragningen innebär att ett stort antal nu uppväxta alléträd kommer att tas ner. Exakt hur många träd som berörs framgår inte av underlaget men av uppgifter i MKB ka det gälla 3 alléer i sträcka A och 6 alléer i sträcka C som påverkas i mycket stor utsträckning. Dispenser har ännu inte sökts.
Koldioxidbudget för trädförlusterna saknas. Alléträd är biotopskyddade eftersom de hyser en betydande biologisk mångfald. Naturvärdena i hela alléer av uppväxta träd kan inte kompenseras av att nya träd planteras, inte ens om det planteras två unga träd för varje gammalt. Var ska de nya träden placeras och hur ska det kunna beredas plats för ett större antal, var ska de fås att växa och trivas. Alléträden är också av stor vikt för hanteringen av klimatförändringens värmeböljor och skyfall. Det finns inte tid att invänta tillväxten av nya träd i den stora omfattning som det här är frågan om. Andra trädförluster som inte beaktas i planförslaget är de 200-åriga tallarna längs Ulleråkersvägens västra sida liksom blandskogen längs Vårdsätravägen. Det finns fler exempel på trädförluster, men underlagsmaterialet är fragmenterat och gör det svårt att få fram en helhetsbedömning av trädförluster till följd av spårvägssträckorna ABC. Och som tidigare nämnts finns ytterligare stora trädförluster när även de byggnationer av bostäder som är en förutsättning för spårvägen tas i beaktande. Särskilt i Ulleråkersskogen är förlusterna av träd och därtill hörande naturvårdsarter och skyddade arter omfattande.

Cinnoberbaggen
Uppsala kommun håller på att ta fram en strategi för bevarande av cinnoberbaggen och dess livsmiljöer. Den anges kunna bli klar i september/oktober. Varför ska detaljplanen gå ut på granskning innan denna viktiga pusselbit för den starkt skyddade cinnoberbaggen är klar? Uppsala har ett särskilt ansvar för cinnoberbaggen som har unika habitat i de gamla tall- och aspskogarna i och i närheten av Uppsala.

Planeringen måste ske i rätt ordning dvs först ska de grundläggande förutsättningarna och strategierna vara klarlagda. Detta gäller förvisso fler frågor och naturvärden än vad vi tagit upp här men riskerna för dricksvattnet, den stora förlusten av träd och oklara omständigheter för cinnoberbaggen räcker mer än väl för att konstatera att detaljplanen inte är färdig för antagande.

Uppsala 2023-08-11

För Naturskyddsföreningen Uppsala

Marianne Kahn
Ordförande

Övergripande kommentarer och förslag

Planprogrammet har flera positiva inslag när det kommer till naturhänsyn, däribland att undvika onödiga ingrepp i naturen och ett försök till att undvika höga värden när man tar ny mark i anspråk. Det finns dock stora luckor i naturvärdesanalysen som behöver tas hänsyn till i planprogrammet och i behovsbedömningen för miljökonsekvensbeskrivning, men som nu har förbisetts.
Flera väsentliga naturvärden är inte medräknade: Planprogrammet baserar sin behovsbedömning med hänsyn till naturvärden på en inventering som gjordes 2014. I naturvärdesanalysen betonas det att årstiden för inventeringen innebar att många naturvärda arter kan ha missats (Paragraf 1, sid 9 i handlingen 8-naturvardesanalys-marielund.pdf). I Naturskyddsföreningens egna inventeringar så har flera rödlistade arter hittats i avverkningsanmälda skogsområden kring Marielund (Se bifogat dokument).
Dessutom har inte effekten av ljusförorening på bl.a. fladdermöss och lodjur i området tagits hänsyn till i planprogrammet. Detta kan ha en stor naturpåverkan som ofta inte räknas med i bebyggelse, vilket leder till en samlad potentiellt stor effekt på naturvärdena.
Av dessa anledningar borde en ny behovsbedömning göras baserat på en mer grundlig inventering av naturvärden.

Konkreta förslag

Effekter av ljusföroreningar på närliggande skogsområden och naturvärden däri.

Utför en ny naturvärdesanalys med hänsyn till:

När naturvärden är som mest troliga att synas. Om det inte går att inventera under en årstid då man har stor chans att se de naturvärden som finns så bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen uppskattar att kommunen sätter ambitiösa hållbarhetsmål när de planerar att bygga nya stadsdelar. Flera planerade åtgärder är positiva, som att bygga i trä för att skapa negativa utsläpp. Tyvärr är hållbarhetsmålen i stor utsträckning beroende av framtida utveckling och innovation som man inte kan förutspå på ett pålitligt sätt. Detta utelämnar en överhängande risk att planen påverkar närområdets natur negativt, vilket är en risk vi inte kan ta i nuvarande ekologiska kris.

När vi inte kan exakt utreda eller förutse hur miljöpåverkan kommer att se ut måste vi applicera försiktighetsprincipen för att inte riskera de ekologiska och sociala värdena. Naturskyddsföreningen efterfrågar därför noggranna utredningar av nutida och framtida påverkan på naturvärdena, eller en försiktigare planering.

Konkreta förslag:

I hållbarhetsbedömningen redovisas inte de sociala aspekterna av att skövla skog i stadsnära naturområden. Förlusten av stadsnära skog har effekter som inte helt kan kompenseras av grönområden i staden och klimatkompensation. En utredning om dessa negativa effekter behöver också göras och användas som grund för planering

Utsläpp av växthusgaser:

Planera utvecklingen så att klimatmålen nås med nutida eller garanterad teknologi. Minskningar tack vare möjliga innovationer måste vara en bonus, inte en förutsättning för att nå klimatmålen.

Skogsskövlingen måste kompenseras med tanke på både nutida och framtida utsläpp.

Biologisk mångfald:

Tillsätt en utredning som noggrant undersöker de kumulativa effekterna på naturområdena i Lunsen. Om detta inte kan göras, tillämpa försiktighetsprincipen.

Tillämpa de ytterligare åtgärderna som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna i Fyrisån och Sävjaån.

Sociala aspekter:

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen gläds av att detaljplanen tar hänsyn till att tillåta hållbara transportmöjligheter och inkluderar stadsnära grönområden. Att bygga stadsdelar med hållbarhet som en central fråga är nödvändigt för att Uppsala ska nå sina klimat- och miljömål. Vi noterar dock brister i detaljplanen som vi anser motiverar en miljökonsekvensbeskrivning och ytterligare bedömning. Mest problematiskt är utnyttjandet av jordbruksmark för matproduktion som behöver användas för hållbar livsmedelsproduktion.

Detaljplanen motverkar stadsnära livsmedelproduktion: I detaljplanen nämns konsekvenserna av att ta jordbruksmark i anspråk, men vissa centrala poänger saknas. Att jordbruksmark tas i anspråk är inte bara ett globalt problem, då det också påverkar Uppsalas lokala livsmedelsproduktion samt biologiska mångfald. Det påverkar också möjligheten till negativa utsläpp, vilket är nödvändigt för att lyckas med målett att ha negativa utsläpp 2050. Dessutom måste livsmedelsproduktionen ske någon annan stans, vilket tar mark i anspråk på annan plats. Det saknas också en analys om huruvida fördelarna med stadsnära industriområden överväger nackdelarna med minskad jordbruksyta, inklusive sociala aspekter av ny bebyggelse för boende i närområdet.

Konkreta förslag:

Tillsätt en utredning för hur alternativa områden för bebyggelse står sig i jämförelse med planerade bebyggelseområden, inklusive möjligheten att bygga inom befintliga industriområden.

Utför en miljökonsekvensbeskrivning med fokus på:

Hur minskningen av jordbruksmark påverkar Uppsalas möjlighet till stadsnära odling, och hur den nya landanvändningen påverkar miljömålen.

Hur minskningen av jordbruksmark påverkar Uppsalas biologiska mångfald och möjlighet till kolinlagring.

Hur industriområdet påverkar närliggande naturvärden och biotopskyddsområden, inklusive Riksintresset Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång

Sociala aspekter hos närboende:

Komplettera analysen om Hälsa och Säkerhet med en utredning om hur industriområdets utseende påverkar boende i närområdet.

Alternativa byggområden:

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen gläds åt att kommunen planerar att utveckla en del av Uppsala som har stor potential. Här finns möjligheter till förbättrade värden både för vår miljö och för stadens invånare. Tyvärr går förslaget i gamla hjulspår och förhåller sig inte till politiskt satta mål i Uppsala kommun om ett mer hållbart samhälle.

Detaljplanen motverkar klimatmålet: Det saknas helt en beskrivning av vilka direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser som detaljplanen kan ge upphov till. Någon analys om hur detaljplanens klimatpåverkan kan minskas saknas också. Då kommunen har beslutat att Uppsala ska vara fossilfritt senast 2030 är detta problematiskt.

Konkreta förslag:

Hälsorisker: Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva och analysera de
hälsorisker som är förknippade med motortrafiken i området och inkludera både
partikelutsläpp samt fysisk aktivitet.

Utsläpp av växthusgaser:

Tillsätt en utredning för att beskriva detaljplanens upphov till utsläpp av
växthusgaser på kort och lång sikt. Utredningen bör innehålla en analys av hur
klimatpåverkan av nuvarande planförslag kan minskas.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva klimatpåverkan av
detaljplanen samt hur den bidrar till Uppsala kommuns klimatmål samt
kommunfullmäktiges beslut 2015-12-07 om fossilfri trafik 2030. klimatmål
om att bli fossilfritt till 2030.

Biologisk mångfald:

Tillsätt en separat utredning för att beskriva hur detaljplanen kan utformas för
att öka den biologiska mångfalden i området.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva påverkan på de
biologiska mångfalden.

Övergripande kommentarer och förslag
Naturskyddsföreningen gläds åt att kommunen planerar att utveckla en del av Uppsala som har stor potential. Stor möjligheter till förbättrade värden för både miljö och stadens invånare finns. Tyvärr går förslaget i gamla hjulspår och förhåller sig inte till politiskt satta mål i Uppsala kommun om ett mer hållbart samhälle. Prioriteringen av biltrafik bedöms som särskilt problematisk med stor risk för ökade klimatutsläpp och försämrad miljö och hälsa.

Detaljplanen motverkar klimatmålet: Det saknas helt en beskrivning av vilka utsläpp av växthusgaser som detaljplanen kan ge upphov till. Någon analys om hur detaljplanens klimatpåverkan kan minskas saknas också. Då kommunen har beslutat att Uppsala ska vara fossilfritt senast 2030 är detta problematiskt. Naturskyddsföreningen noterar ett ensidigt fokus på och prioriteringen av biltrafik i området, som sker på bekostnad av framförallt gående och cyklister. Ökad biltrafik leder till ökade klimatutsläpp men också hälsorisker sekundärt till utsläpp av skadliga partiklar samt minskad fysisk aktivitet.

Konkreta förslag:

Hälsorisker: Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva och analysera de
hälsorisker som är förknippade med motortrafiken i området och inkludera både
partikelutsläpp samt fysisk aktivitet.

Utsläpp av växthusgaser:

Tillsätt en utredning för att beskriva detaljplanens upphov till utsläpp av
växthusgaser på kort och lång sikt. Utredningen bör innehålla en analys av hur
klimatpåverkan av nuvarande planförslag kan minskas.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva klimatpåverkan av
detaljplanen samt hur den bidrar till Uppsala kommuns klimatmål samt
kommunfullmäktiges beslut 2015-12-07 om fossilfri trafik 2030. klimatmål
om att bli fossilfritt till 2030.

Biologisk mångfald:

Tillsätt en separat utredning för att beskriva hur detaljplanen kan utformas för
att öka den biologiska mångfalden i området.

Komplettera detaljplanens riskanalys för att beskriva påverkan på de
biologiska mångfalden.